Nästa Kapitel: Från Reuniongården till Lajatico

Vår näst sista vecka på Reuniongården…ni är många som frågar om det känns vemodigt. Och jag säger till er alla. För mig gör det inte det. Jag lämnar en vacker plats som jag verkat på i 22 år för en annan vacker plats att fortsätta mina äventyr på.

Vemodet är för mig utbytt mot längtan. Det är en vacker känsla och jag önskar jag kunde dela med mig för den flödar över.

Att ha ett aktivt liv fortfarande är en ynnest. Jag vet att jag också långsamt saktar ner men kanske inte i den takt som anses normalt i min ålder 😅. Jag längtar verkligen efter att få skapa och förvalta mitt nya townhouse i Lajatico. Jag längtar verkligen efter att få lära mig allt om oliver. Jag längtar verkligen efter att få röja runt i fabrikerna oftare och leta tyger och skapa mer magi.

Min kreativa sida får utlopp. Mitt tålamod kommer att testas. Min kärlek ska få flöda. Och mina hundar ska få springa lyckligt hur mycket dom vill i Teatro del Silenzio och i vår egen olivodling. Denna livsresan har fokus på en friare livsstil. Kanske ligger det också en stor hög blanka papper och en vacker penna på ett bord där under fikonträdet och väntar på mig. Kanske är det dags för orden att förlösas. Mitt leende snurrar sig flera varv runt huvudet.

Tills dess…6 veckor kvar.. låt oss tömma Reuniongården 😂🥳😘😘😘

Vi har 70% på all REA och fina erbjudanden på hela ordinarie sortimentet. Nu ska rum för rum tömmas♥️😅

Öppet 11-16 lördag och söndag. Caféet är öppet precis som vanligt.

Vi ses!♥️ m.