STOCKHOLM, ITALIEN & ÖSTERLEN TUR & RETUR

Vilken vecka!

En normal vecka i en entreprenörVDs liv är nog en handfull för de flesta människor. Till och med för mig var förra veckan i tuffaste laget.

Vårsäsongen startade med en rivstart och jag behövde verkligen vara på plats på så många ställen samtidigt. Hittills har jag inte hittat nyckeln för att klona mig men visst vore det en framtida lösning…

Vi alla i Team Reunion delade upp oss för att få allt på plats. Abbe och Lisa åkte till Stockholm för att bygga Formexmässan en dag i förväg. Jag kom dit ett dygn senare och hjälpte till att slutföra bygget så att vi var redo att ta emot våra kunder i tisdags.

Samtidigt som mässan pågick inväntade vi leveranser från hela världen till våra nya miljöer på Reuniongården. Jag försökte kontakta alla leverantörer för att tajma leveranserna till efter mässan. Ett litet mindre ”helvete”… men jag tror att jag lyckades eftersom jag inte hört att det står berg av kartonger i infarten till Reuniongården..

Medan mässan pågick packade vårt lager inkommande beställningar från både vår företagswebb och vår konsumentwebb. Dessutom lanserade vi en ny internationell återförsäljarwebb i tisdags för Soulsisters the brand…Samtidigt som vi tog emot kunderna på mässan. Vilket team! Vilka stjärnor! Allt skedde över digitala möten samtidigt som vi höll kundmöten på mässan.

I onsdagskväll lämnade jag teamet i Stockholm för att dra till produktionen i Italien. Korta snabba resor med fullt fokus. Stockholm-Sturup, Köpenhamn-München, München-Firenze. Allt flöt på förutom att det inte fanns en enda minut att stoppa i mig mat.

Väl på plats i Toscana kastade jag mig in i en hyrbil mot första mötet av tre i torsdags. Dessutom förväntades jag vara med på en representationsmiddag på kvällen… Jag kan erkänna att jag fick huvudvärken från helvetet eftersom jag inte ätit eller sovit mer än marginellt det senaste dygnet. Men middagen blev härlig och maten var så välkommen in i mitt system.

Samma tempo i fredags liksom en vansinnigt god representationslunch i Andrea Bocellis by Lajatico och ett par hemliga äventyr ovanpå det.

    

I lördags summerade jag slutligen hela mässan som slutade i fredags och jonglerade och sprang mellan de tre fabriker som stod redo för alla beställningar för att kunna producera snabbt och bra. Och dessutom fick jag nya Soulsisterskollektionen ur händerna hos den fjärde fabriken. Den blir kul och pepp och härlig och alldeles alldeles underbar!

Det är tuffa tider även i Italien och våra beställningar är så oerhört varmt välkomna. Många producentfamiljer har det tufft när världen håller andan. Därför känns det extra bra att våra färgrika vackra hoppingivande kollektioner var så populära för så många butiker runt om i Skandinavien. Om några veckor skickar vi iväg alla dessa kärleksfulla modiga coola styles till ett hundratal butiker som kan hänga upp våren från Reunion och Soulsisters i sina butiker. Kollektionerna hänger redan på Reuniongården och finns på vår webb för dig som vill fylla garderoben med våååår!

Den kommande veckan har vi fullt upp på hemmaplan. Och dessutom behöver jag säkert sätta händerna i en deg eller två för att skapa de ”mytomspunna” biskvierna och crunchen till ReunionSEMLORNA.

Att klara av att fånga glädjen och kreativiteten under en så galen vecka som den förra är ett cirkusnummer för sig. Kanske avslöjar jag hemligheten så småningom. Hade vi kunnat sälja den kraften och viljan på burk hade vi varit multimiljonärer vid det här laget 🤭 Men jag kan säga att med fantastiska människor runt mig och med min enorma kärlek till Italien så kommer man långt.

Vädret i Italien skiftade från hagel och snö när jag landade, till solglimtar och en fredag med knallblå himmel. Bilen var helt nerfrostad på min kulle natten mellan torsdag och fredag. Precis som hemma. Citronträden var lite tveksamma till frosten och Marco var lite orolig för om de skulle klara sig. Men de klarade förra vintern så de är härdade hoppas jag. Jag fick med mig några citroner hem. De var väldigt hårda. Kanske djupfrusna…

Min kattfamilj kom springande ut och mötte mig från mina varma hemliga sköna rum under huset och jag blev alldeles varm om hjärtat. De är smarta mina kattvänner. Varför bo uppför backen på gården som definitivt inte bjuder på värme under tak på ett gammalt mjukt indiskt täcke. De hade tjocka fina vinterpälsar och snackade i munnen på varandra. Jag hällde upp resterna av kattmaten jag hade kvar i deras låda och vi delade systerligt på en parmesanost som låg i kylen.

Som jag älskar de små.

Och jo, jag glömde… jag hann även påbörja projektet ”Reunion fyller 20 år”… det blir många roliga händelser när vårsolen stabiliserat sig där i maj tänker vi… Stay tuned…

Ny vecka. Nya möjligheter. Kärlek m.♥️