Livet i den lilla byn
Min nya vardag. Morgonljuden kan vara en motorsåg nere i olivlunden. Eller olivkrattornas saxande ljud. Fast inte idag eftersom det har lovats regn. Det kom några droppar så jag tog...
Min nya vardag. Morgonljuden kan vara en motorsåg nere i olivlunden. Eller olivkrattornas saxande ljud. Fast inte idag eftersom det har lovats regn. Det kom några droppar så jag tog...
Min nya vardag. Morgonljuden kan vara en motorsåg nere i olivlunden. Eller olivkrattornas saxande ljud. Fast inte idag eftersom det har lovats regn. Det kom några droppar så jag tog in tvätten. Ett kattslagsmål satte igång hundarna och dom rusade direkt ut på balkongen för att hjälpa till. Det plingar i min telefon; gomorronmeddelanden på whatsapp. Jag har dessutom en köksklocka som fortfarande tickar tryggt men som har stannat på kvart-i-tre sedan flera dagar. Kanske en påminnelse om att tiden går även om man ibland känner att den står stilla.
Jag smälter fortfarande kvällen igår. Andrea Bocelli blev prisad av sin hemby, Lajatico, för 30 år i musikens tjänst. Och vi var alla inbjudna till torget kl 19. Där fanns förutom huvudpersonerna Andrea och Veronica Bocelli, även hela polisledningen i sina medaljprydda uniformer. Och alla borgmästare i grannkommunerna. Till och med min gamla kommun Montaione var representerad. Lajatico ligger ca 25 km från Montaione. Jag har alltså inte flyttat så långt. Här på kullarna känner jag mig hemma.
Det blev såklart ingen sång utan många många tal om tacksamhet och en massa annat som jag ännu inte kunde översätta. Ännu. Att få sitta på första parkett, på mitt torg, och få vara med om detta som den naturligaste sak i världen…det är livet i den lilla byn med det stora namnet.
Min hyresvärd med familj lämnade över en fantastisk gåva; Andrea Bocellis viner och jag blev djupt rörd. Jag har fått ett varmt välkomnande som jag aldrig glömmer.
Nu är det lite drygt två veckor kvar till övertaget av min fastighet. Jag har börjat planera för att få en rivstart. Varför så bråttom? Frågade min vän igår. För att jag vill flytta in svarade jag. Jag vet att renoveringen kommer att ta 3-6 månader och jag har hyrt lägenheten granne med huset i ett år. Så absolut ingen brådska. Men ändå. Jag vill placera min nya rosenkelim under mitt stora indiska matbord och mina pionlampor i taket ovanför. Jag vill ha tomatsåsen puttrande på spisen. Jag vill se Zoe springa ut på morgnarna fri som en fågel och rensa trädgården från inkräktare. Jag vill leva fullt ut. Livet är nu.
m.
Votre panier est vide
Commencer à faire du shopping